Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Biståndet efter tsunamin försvagade den sociala återuppbyggnaden

Nyhet: 2013-10-29


Katastrofbiståndet till Sri Lanka efter tsunamin 2004 hjälpte till att bygga upp den fysiska miljön och människors försörjningsmöjligheter. Samtidigt undergrävde och påverkade biståndet lokala sociala nätverk, traditionella rituella och religiösa praktiker och andra liknande resurser som var viktiga för att långsiktigt återuppbygga samhället. Detta visar en avhandling i socialantropologi från Göteborgs universitet.

Carolina Holgersson Ivarsson har gjort ett års fältarbete i Sri Lanka för att undersöka vilka återverkningar en stor volym av utifrån kommande gåvor har på ett lokalsamhälle.
– Jag mötte människor som använde uttrycket ”den andra vågen” när de beskrev det massiva inflödet av bistånd som följde på naturkatastrofen, säger Carolina Holgersson Ivarsson.

Många av givarna tog inte hänsyn till vad det var för ett samhälle deras gåvor landade i. Exempelvis var det många som ville hjälpa till att bygga upp hus åt de drabbade. I den lokala traditionen finns det dock mycket tydliga uppfattningar och ritualer kring hur ett tryggt och säkert hem skapas.
– När biståndsgivarna istället byggde utifrån sina egna normer blev resultatet välbyggda hus rent fysiskt. Men bostäderna upplevdes ändå inte som riktiga hem av dem som skulle bo där, säger Carolina Holgersson Ivarsson.

Viktigt att se helheten när bistånd ges
De inflödande gåvorna påverkade också lokala relationer och undergrävde till exempel olika former av traditionella sparandeklubbar och liknande sociala nätverk men också relationen mellan munkar och lekmän och människor och natur vilket fick återverkningar i människors vardagliga religiösa liv.

Förutom gåvorna följdes tsunamin också av en mängd människor från andra länder som agerade utifrån sina normer och kulturella värderingar och inte alltid hade kunskap om den lokala kontexten och återuppbyggnadsarbete.
– Biståndet efter tsunamin på Sri Lanka var exceptionellt. Det var ett gytter av allt från stora väletablerade biståndsorganisationer till privatpersoner som tidigare varit på semester i Sri Lanka och nu engagerat till exempel sin arbetsplats eller sportklubb därhemma för att samla in pengar. Alla ville hjälpa till att bygga upp samhällena så fort som möjligt, och gentemot givarna därhemma kunna visa på konkreta resultat. Detta resulterade inte sällan i en tävlingsliknande situation där givare konkurrerade om mottagare, säger Carolina Holgersson Ivarsson.

Vad många då missade var att se samhällena som helheter. Det engelska begreppet ”moral economy” handlar i stort om vad som kan uppfattas som ”rättvist” och samspelet mellan de moraliska, sociala och materiella dimensionerna i ett samhälle. Dessa dimensioner hänger samman och det går inte vid återuppbyggandet av ett katastrofdrabbat samhälle att bryta ut en av dessa och enbart koncentrera sig på exempelvis den fysiska miljön.
– Många, men inte alla, av givarna missade detta totalt. Mycket kunde därför blivit väldigt mycket bättre ifall de bara tagit sig lite mer tid att förstå den lokala kontexten och varit medvetna om att materiella insatser kan ha långtgående effekter på andra dimensioner av människors livsvärldar och helt enkelt frågat folk mer om deras egna prioriteringar vad gäller återuppbyggnaden och uppfattningar av trygghet, säkerhet, och så vidare, säger Carolina Holgersson Ivarsson.

För mer information
Carolina Holgersson Ivarsson, telefon: 0431-763 04, 070-645 30 79, e-post: carolina.ivarsson@globalstudies.gu.se
Avhandlingens titel: “The Give and Take of Disaster Aid – Social and Moral Transformation in the Wake of the Tsunami in Sri Lanka
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/33687

AV:
0766-184841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?