Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dunkla referensvanor

Nyhet: 2012-12-03

En akademisk sedvänja utan större betydelse för innehållet, eller en praktik som grundläggande påverkar forskningen? Att vetenskapliga verk har referenser är självklart. Men hur de faktiskt används och vilken effekt de får på resultatet har nu klarlagts i en avhandling från Göteborgs universitet.

Teori och referenser till teori har en given plats inom många områden av samhälls-vetenskaplig forskning. Uppfattningarna om vilken betydelse referenspraktiken har är dock inte entydiga. Å ena sidan kan referenser ses som en akademisk sedvänja utan större betydelse för innehållet. Å andra sidan kan ett teoretiskt perspektiv - som en referens representerar - påverka forskningens innehåll genom att rikta forskarens uppmärksamhet mot vissa aspekter och därmed bort från andra.

– Den betydelse som referenspraktik har för forskning tenderar att tas för given. Flera sidor av forskares användning av teoretiska referenser i forskning är därför höljd i dunkel. Med den här avhandlingen bidrar jag till att kasta ljus på referenspraktiken, säger Daniel Uhnoo.

- Lite tillspetsat kan inslag av teoretiska referenser vara skillnaden mellan en vetenskaplig publikation och en som betraktas som ovetenskaplig, fortsätter han.

Avhandlingen bygger på kvantitativa och kvalitativa analyser av referenser och referensanvändning i forskning om socialtjänstens organisation som publicerats mellan 2000 och 2007.

Genom sin studie har Daniel Uhnoo klarlagt flera olika funktioner som teoretiska referenser kan ha. Ett sådant exempel är att forskare med stöd av en teoretisk referens kan översätta ett vanligt begrepp till ett teoretiskt begrepp och genom det distansera beskrivningen av det undersökta fenomenet från en mer alldaglig beskrivning av det.

– En annan intressant och ganska förbisedd aspekt av referensers symboliska funktion är att forskare faktiskt frånsäger sig en del av ansvaret för det som påstås om det görs med stöd av en referens, säger Daniel Uhnoo.

Avhandlingen är publicerad inom ramen för socialt arbete. Det är en ganska ovanlig avhandling inom disciplinen genom att den handlar om frågor som riktar blicken mot den kunskapsproducerande verksamheten istället för att som mer brukligt undersöka fenomen i det samhälle som ligger utanför den.

– Jag tror att det kan vara viktigt för alla samhällsvetenskapliga ämnen att emellanåt rikta blicken mot den egna forskningspraktiken. Förhoppningsvis kan avhandlingen bidra med att uppmärksamma betydelsen av att fundera kring val av teoretiska perspektiv och användning av teoretiska referenser, avslutar Daniel Uhnoo.


Avhandlingens titel:
Dunkla vanor – om teori och referenspraktik i samhällsvetenskaplig forskning
Avhandlingsförfattare: Daniel Uhnoo, tel: 031- 786 1101, mejl: Daniel.uhnoo@socwork.gu.se
Opponent: Docent Fredrik Bragesjö, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
Tid och plats för disputation: fredag den 7:e december 10.15, hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Ladda ned avhandlingen här: http://hdl.handle.net/2077/31432

AV:
031-786 4841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?