Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kulturkrock kring barnafödande när ursprungsfolk möter sjukvård

Nyhet: 2013-01-15

- Föreställningar om välbefinnande är kulturbundet, och huruvida många barn ökar eller minskar välbefinnandet är en fråga om perspektiv. Det konstaterar Charlotte Petersson utifrån sin avhandling i socialantropologi där hon följt Shuar, en grupp ursprungsfolk i Ecuadorianska Amazonas.

Avhandlingen handlar om hur Shuars uppfattningar om kropp, person, reproduktion och sociala relationer är tätt sammanlänkade med varandra. Och vad som händer med dessa uppfattningar när nya tankesätt kring familjestorlek och preventivmedel introduceras.

Konkret följer Charlotte Petersson Shuars möte med sjukvårdspersonal vid vårdenheter i Amazonas – ett möte där olika föreställningar kring fertilitet och reproduktion krockar och på så vis påverkar den vård och service som erbjuds.

- Det finns en underliggande åsikt bland sjukvårdspersonal och tjänstemän att de människor som har betydligt fler barn än vad idealet om små familjer säger måste hjälpas att kontrollera sin reproduktion – detta så att de kan ta sig ur fattigdomsfällan, säger Charlotte Petersson.

Den här uppfattningen bottnar i sin tur i den såväl globala som nationella diskursen i Ecuador kring fertilitet och reproduktiv hälsa. En diskurs där befolkningstillväxt och stora barnaskaror ses som hinder för socioekonomisk utveckling och välbefinnande. Liksom att välbefinnande kan sättas ihop med god ekonomi, utveckling och modernisering. Shuars uppfattning skiljer sig markant från detta perspektiv. Många barn anses istället bidra till ökad socialitet, vilket i sin tur genererar goda sociala relationer och välbefinnande; fred, harmoni och god hälsa.

I mötet på sjukvårdsenheterna i Amazonas ventilerar både sjukvårdspersonalen och Shuar sina respektive önskningar om att uppnå ett ökat välbefinnande och en förbättrad hälsa. Både Shuar och sjukvårdspersonalen drivs av sina respektive rädslor för de konsekvenser som är resultatet av att inte uppnå detta; sjukvårdspersonalen är rädd för den fattigdom, ohälsa, underutveckling och stagnation som enligt dem är konsekvensen av ett högt barnafödande. Shuar, å andra sidan, är rädda för att ett begränsat antal barn leder till avbrott i social kontinuitet, konflikt, ohälsa och en oförmåga att skapa välbefinnande och det goda livet.

Avhandlingens titel: Negotiating Reproduction: Family Size and Fertility Regulation among Shuar
People of the Ecuadorian Amazon
Avhandlingsförfattare: Charlotte Petersson, Tel. arbete: 031-786 4275, Mobil: 0734 032526,
e-post: charlotte.peterson@globalstudies.gu.se
Opponent: Dr. Daniela Peluso, University of Kent, UK.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 18 januari 2013, kl. 10.00, Sal 204, Annedalsseminariet.
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/31456

AV:
031-786 4841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?