Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Mansdominansen inom diplomatin håller på att förändras

Nyhet: 2017-10-11

Under de senaste 20 åren har antalet kvinnliga diplomater i världen ökat, även om det fortfarande är flest män på de mest prestigefulla positionerna. Samtidigt håller även den här dominansen på att brytas upp. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

I augusti utsåg regeringen Karin Olofsdotter till ny svensk ambassadör i USA. Utnämningen är historisk, eftersom hon är Sveriges första kvinna på posten. Mansdominansen inom diplomatin har en lång historia och fortfarande är merparten av världens diplomater män. Men andelen kvinnliga diplomater har sedan slutet av 1990-talet blivit allt fler, även på ambassadörsnivå.

Det är sedan tidigare känt att det ofta uppstår en så kallad könad arbetsfördelning när kvinnor träder in i mansdominerade miljöer. Det innebär att män är överrepresenterade på positioner med makt och status och kvinnor är överrepresenterade i stödfunktioner med mindre status. Hur läget har sett ut inom diplomatin har fram tills nu inte varit så väl utforskat.

Endast 15 procent av ambassadörerna är kvinnor – men förändring är på gång
Ann Towns, docent i statsvetenskap, har i en ny studie tillsammans med forskarkollegan Birgitta Niklasson undersökt hur förhållandet mellan kön, genus och diplomati ser ut idag. Det har de gjort genom att studera 2014 års samtliga ambassadörsutnämningar från världens 50 rikaste stater, nästan 7 000 utnämningar.

– Vår huvudfråga rör kön och status där vi undersöker om män tenderar att vara överrepresenterade på posteringar med makt och prestige, som i städer som Washington D.C. och Moskva, säger Ann Towns.

Studien visar att 85 procent av världens ambassadörer är män. Men andelen varierar regionalt och mellan länder. De regioner som skickar störst andel kvinnor är de nordiska länderna, 35 procent, och Nordamerika där 25 procent av ambassadörerna är kvinnor. Asien och Mellanöstern ligger en bra bit under snittet, med 10 respektive 6 procent. Sydamerika, Afrika och Europa utom Norden ligger alla nära genomsnittet på 15 procent.

Det finns dock stora variationer inom regionerna, där exempelvis Filippinerna och Colombia sticker ut. Hela 41 procent av Filippinernas ambassadörer är kvinnor. Motsvarande siffra för Colombia är 28 procent.

– Diplomatin som enkönad institution håller alltså på att brytas upp, säger Ann Towns.

Kön och makt hänger ihop
När det gäller ambassadörsposternas status, mätt i form av storleken på mottagarlandets militära och ekonomiska resurser, så finns det dock ett tydligt och genomgående könsmönster.

Andelen manliga ambassadörer är högre på poster i de länder som har störst militär och ekonomi, det vill säga på positioner med högst status. Bland de andra ambassadörsposterna är fördelningen mer proportionerlig. Underrepresentationen av kvinnor är inte enorm, men den är konsekvent över alla de mått forskarna använt för att mäta militär och ekonomisk status.

– Diplomatin följer alltså de könsmönster som observerats i en mängd andra institutioner och miljöer, säger Ann Towns.

När den svenska regeringen utsåg Karin Olofsdotter till ny ambassadör i USA bröts därför ett mönster.

– I Washington D.C finns en försvinnande liten andel kvinnliga ambassadörer. Karin Olofsdotters utnämning till ambassadör i en av världens mest prestigefyllda huvudstäder bör ses i ljuset av våra resultat, då hennes postering hjälper till att bryta upp könsmönstret inom diplomatin, säger Ann Towns.

 

Kontakt
Ann Towns, docent i statsvetenskap, e-post: ann.towns@gu.se, telefon: 001-302-509 9576.
Ann Towns befinner sig fram till april 2018 i Delaware på USA:s östkust. Det innebär en tidsskillnad på sex timmar efter svensk tid.


Resultaten av studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Foreign Policy Analysis: Towns, Ann och Birgitta Niklasson (2017) ”Gender, International Status, and Ambassador Appointments”.

AV:

Artikeln publicerades först på: pol.gu.se

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?