Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny bok om miljöpolitikens utmaningar

Nyhet: 2017-09-19

1967 bildades Naturvårdsverket. Samma år blev Lennart J. Lundqvist doktorand i statsvetenskap. Under femtio år han alltså kunnat följa utvecklingen inom svensk miljöpolitik. Nu kommer han ut med en bok om fyra sätt att hantera miljö- och resursfrågor.

På femtio år har Sverige utvecklats från att inte ha någon miljölagstiftning alls till att vara ett land där miljöhänsyn ingår i hela statssystemet.

– I min avhandling från 1971 jämförde jag hur  miljölagstiftningen implementerats i Sverige, USA och Kanada. Jag beskrev skillnaden med hjälp av fabeln om haren och sköldpaddan: I USA arbetade man för stora, snabba reformer, som tyvärr inte ledde till så mycket, medan vi i Sverige lyckades bättre genom att ta små, men framgångsrika, steg mot en bättre lagstiftning.

Exempelvis kom lagen mot föroreningar 1969 och miljöbalken 1999.
Demokrati är grunden för ett lands utveckling, det gäller inte minst inom miljöområdet, påpekar Lennart J. Lundqvist.

– Utan yttrandefrihet och organisationsrätt är det svårt att skapa ett folkligt engagemang i miljöpolitiken. Korruption är förstås också ett hot mot miljön, men allra värst är totalitära stater som bara intresserar sig för produktionssiffror.

Men Donald Trump är ju demokratiskt vald?

– Jovisst, men det fina med demokrati är att tokstollar trots allt går att välja bort. Men visst är det illa att USA:s president inte tycker att klimatfrågan är viktig. Och Parisavtalet från 2015 ger heller inte så mycket hopp eftersom det går att slingra sig ur om avtalet verkar strida mot landets utveckling.

Fyra miljö- och resursmodeller
I sin bok beskriver Lennart J. Lundqvist fyra olika modeller för hållbar utveckling.

– Kretsloppsmodellen handlar om att tvinga alla företag som har någon del i en tillverkningsprocess att ta ansvar för återvinning genom hela produktionen. Systemet är dock svårt att genomföra i praktiken, inte minst för att det som ska återvinnas måste samlas in, transporteras och omvandlas, vilket förstås i sin tur kräver energi och ger utsläpp.

En annan metod är att använda ekonomiska styrmedel för att effektivisera åtgången av energi och material.

– Det kan förstås fungera men även här finns en risk, nämligen att tekniskt mindre avancerade länder hamnar ännu mer efter när det gäller välstånd och utvecklingsmöjligheter.

Den ekologiska staten är en modell som bygger på att staten, i samarbete med andra länder, reglerar bruket av naturresurser.

– Men hur ska man exempelvis få den som äger en naturresurs att acceptera att staten bestämmer hur mycket som får användas? Och hur ska staten lyckas styra beteendet hos den stora massan medborgare?

Den modell Lennart J. Lundqvist ser som mest intressant handlar om en cirkulär ekonomi.

– Grundtanken är att industrin skapar hållbara produkter som går att förbättra där avfall inte ses som ett problem utan som en användbar resurs. Även denna modell har förstås svagheter, som hur enskilda konsumenter ska övertygas om att bete sig miljövänligt.

Miljöintresse hänger ihop med demokrati
Även om miljöfrågorna står inför många utmaningar menar Lennart J. Lundqvist att det ändå är hoppingivande att så många unga är miljöintresserade.

– Också många företag är med och leder en miljövänlig utveckling, materialeffektiviseringen utvecklas i rasande fart och även inom forskningen har det skett en sanslös utveckling. I nordvästra Europa är vi föregångare inom miljöområdet, vilket också hänger samman med en stark demokratisk utveckling. Utmaningen är att få samma framsteg också i övriga världen.

Artikeln publiceras i det kommande numret av GU Journalen (nr. 4-2017).

 

Boksläpp
Den 13 oktober 2017 kl 13.00–15.30 presenterar professor emeritus Lennart J. Lundqvist sin nya bok Miljöpolitik – igår, i dag, i morgon (utgiven på förlaget Arkiv) på ett seminarium på statsvetenskapliga institutionen: Dragonen, Sprängkullsgatan 19. Därefter följer en paneldiskussion om miljöpolitikens utmaningar förr och nu.

Seminariet är kostnadsfritt och öppet för alla. Läs mer och anmäl dig på: http://pol.gu.se/.

 

AV: Eva Lundgren & Allan Eriksson

Artikeln publicerades först på: cecar.gu.se

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?