Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Öronvittnen tenderar att kraftigt överskatta sin förmåga

Nyhet: 2013-02-28

Varken barn eller vuxna är särskilt bra på att identifiera en tidigare okänd persons röst. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Resultaten kan få konsekvenser för hur öronvittnen hanteras och bedöms i brottsutredningar.

Lisa Öhmans avhandling bygger på en serie av studier där närmare 1000 barn och vuxnas minne för en okänd gärningsmans röst har testats. Slutsatsen är tydlig: människor är dåliga på att känna igen en okänd röst som de har hört under realistiska förhållanden.

– Även om vi kanske är lite ovana att fundera kring ”öronvittnen” så sker många brott där vittnets eller offrets visuella intryck är kraftigt begränsade, men där personen ifråga istället kan göra viktiga auditiva iakttagelser. Exempel på sådana situationer är alla de brott som begås i mörker, över telefon eller av maskerade gärningsmän, säger Lisa Öhman.

Trots att öronvittnens observationer mycket väl kan förekomma i brottsutredningar så är forskningsområdet kraftigt eftersatt.

Att det är svårt att känna igen en okänd röst som man bara har hört en gång, och för två veckor sedan, är kanske inte så förvånande.

- Desto mer överraskande var att den svaga prestationen stod sig också för de vittnen som testades under klart mer gynnsamma omständigheter, t ex omedelbart efter att de hört rösten, fortsätter Lisa Öhman.

Att rent allmänt säga sig känna igen en röst är en sak. Att dessutom som vittne med säkerhet kunna peka ut en gärningsman på rösten är en annan. Också detta har Lisa Öhman studerat. Vittnena själva trodde att de skulle ha goda möjligheter att lyckas identifiera den röst de precis hört om de fick höra den igen. Men när de väl sedan testades visade det sig att detta inte stämde. En sådan omotiverad optimism kan få allvarliga konsekvenser eftersom den kan leda utredningsarbetet i fel riktning.

Med ambitionen att förbättra öronvittnens minne för vad gärningsmannen sagt vid själva brottstillfället jämfördes olika intervjumetoder. Den checklista som tagits fram av Svenska Säkerhetspolisen (SÄPO), och som är tänkt som ett stöd för personer som i sin yrkesroll kan komma att ta emot hot över telefon, jämfördes med en intervjumetod baserad på principerna för den Kognitiva Intervjun (KI, en etablerad minnesunderlättande teknik). Den KI-baserade intervjumetoden resulterade i mer fullständiga minnesrapporter av vad gärningsmannen sagt jämfört med SÄPO:s metod.

– Detta är ett betydelsefullt resultat eftersom ju mer detaljerad information man har att tillgå kring ett uttryckt hot, desto bättre är förutsättningarna för att avgöra om hotet är äkta eller ej, säger Lisa Öhman.

Avhandlingen fastslår att rättsliga aktörer bör behandla information från öronvittnen med stor försiktighet och att det ligger ett stort värde i att fortsätta utveckla minnesunderlättande intervjumetoder anpassade för öronvittnen.


Avhandlingens titel: All Ears: Adults’ and Children’s Earwitness Testimony
Avhandlingsförfattare: Lisa Öhman, 031-786 19 34, e-post: lisa.ohman@psy.gu.se
Opponent: Professor Daniel Yarmey, University of Guelph, Canada
Tid och plats för disputation: Fredagen den 1 mars 2013, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg

AV:
031-786 4841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?