Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Så hanterar tjejer hedersrelaterat våld

Nyhet: 2012-08-23

Tjejer i familjer med stark social kontroll lever dubbelliv. Samtidigt är rollerna och relationerna i de här familjerna betydligt mindre statiska än vad den gängse bilden kan ge sken av. Detta framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Hedersrelaterat våld och förtryck har blivit ett nytt socialt problemområde. Inte minst som en följd av regeringens åtgärder. Men fenomenet är dock långt mer mångfacetterat och dynamiskt än mediers beskrivningar. Detta visar Siv-Britt Björktomtas doktorsavhandling där hon intervjuat ”utsatta tjejer i patriarkala familjer”.

Det är elva tjejer i åldern 16 till 20 år och deras berättelser som Björktomta utgår ifrån i sin studie. Tjejerna har själva uttryckt att de lever med begränsningar och kontroll av sitt sociala liv och sin sexualitet.
- Det finns studier som ringar in hedersrelaterat våld så att säga utifrån, menar Siv-Britt Björktomta. Min studie försöker förstå fenomenet ur döttrarnas eget perspektiv.

Berättelserna visar hur föreställningen om dotterns oskuld som symbol för familjens anseende och heder medfört att tjejerna fått axla manteln som kulturella symboler och gränsmarkörer – med moraliska implikationer – mellan det ”svenska” och det ”icke-svenska”. Ett annat resultat visar å andra sidan att i samtliga familjer var värderingar – som vid en första anblick tycktes fasta – både i rörelser och under omprövning.

- När tjejerna berättade om sina föräldrars och bröders syn på jämställdhet och sexualitet blev det tydligt att individens värderingar förändras i samspel med det omgivande samhället, säger Siv-Britt Björktomta.

I alla familjer togs pappans auktoritet och makt för given. Samtidigt beskrev tjejerna motstånd mot både pojkvänsförbud och oskuldskrav. Ett motstånd som inneburit att tjejerna levde ett dubbelliv. Men tjejernas motstånd hade i sin tur även påverkat hur föräldrarna, främst papporna utövade sin makt.
Tjejerna beskrev en familjesituation med begränsade handlingsutrymmen, präglade av kontroll, trakasserier, emotionell utpressning, hot och fysiskt våld. Så gott som samtliga tjejer menade att familjetillhörigheten var villkorad. De beskrev en patriarkal familjeorganisering samtidigt som de längtade efter en mer demokratisk och förhandlande familj.

Avhandlingens titel: Om patriarkat, motstånd och uppbrott – tjejers rörelser i sociala rum
Avhandlingsförfattare: Siv-Britt Björktomta, Inst för socialt arbete, siv-britt.bjorktomta@socwork.gu.se, tel: 070-433 70 55.
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/29076
Avhandlingen ges ut på bokförlaget Égalité.
 

AV:
031-7864841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?