Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tecken på depression hos nyblivna fäder bör uppmärksammas bättre

Nyhet: 2013-04-15

I Sverige är vi idag generellt bra på att tidigt upptäcka depressionssymptom hos nyblivna mödrar. Men metoder behöver utvecklas för att bättre uppmärksamma symtom hos nyblivna fäder. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

- Barnhälsovården behöver utveckla metoder för att uppmärksamma även nyblivna fäder; hur de upplever sitt föräldraskap, hur de balanserar yrkeslivets krav med de egna och familjens behov, och vilket stöd de förväntar sig av barnhälsovården. När en mamma uppvisar depressionstecken bör BVC-sjuksköterskan också uppmärksamma hur pappan mår psykiskt. Den slutsatsen drar Pamela Massoudi, psykolog vid landstinget i Kronoberg och författare till avhandlingen.

Depression hos nyblivna föräldrar kan försämra samspelet med barnet och i förlängningen påverka barnets känslomässiga och kognitiva utveckling negativt. Under de senaste tio åren har så kallad depressionsscreening av nyblivna mammor gradvist införts som rutin inom barnhälsovården för att tidigt fånga upp de med depressionssymptom.

I sin avhandling har Pamela Massoudi bland annat kartlagt erfarenheter av den här metoden. Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med 500 sjuksköterskor på barnavårdscentraler och knappt 1000 föräldrapar.

- Resultaten tyder på att barnhälsovårdens organisation liksom det faktum att metoden varit uppskattad av sjuksköterskorna har bidragit till att allmän screening för depression hos nyblivna mödrar fått spridning i Sverige, säger hon.

Pappors deltagande vid besök på BVC var däremot lågt, markant lägre än för mammor. Även om i stort sett alla sjuksköterskor upplevde kontakterna med pappor på BVC som positiva, hade ungefär hälften av sjuksköterskorna en ambivalent attityd till pappors instinktiva omvårdnadsförmågor jämfört med mammors förmågor.

- Nästan 90 procent av sjuksköterskorna uppskattade att de nästan aldrig skulle få veta om en pappa inte mådde bra psykiskt och färre än en av fem hade erbjudit stödjande samtal till någon pappa under föregående år, säger Pamela Massoudi.

Sex procent av papporna (12 procent av mammorna) hade tecken på oro, stress och depression. 1,3 procent av papporna uppfyllde kriterier för diagnosen ”egentlig depression”. De vanligaste faktorerna bakom pappornas depression var problem i parrelationen (och mindre stöd av partnern än förväntat), tidigare depression, stressfyllda livshändelser eller låg utbildning.

- Studien visar att en screeningskala lik den som används i screening för depressionssymptom hos mödrar kan vara till hjälp för att upptäcka ”egentlig depression” hos pappor. Men en klinisk bedömning är nödvändig för att fastställa om en pappa verkligen lider av depression eller inte, berättar Pamela Massoudi.

Avhandlingens titel: Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support
Avhandlingsförfattare: Pamela Massoudi Tel: 0733-129992 mejl: pamela.massoudi@ltkronoberg.se
Opponent: Dr Stephen Matthey, University of Sydney, Australien
Tid och plats för disputation: fredag 19 april, kl 13.00. Sal F1, Psykologiska inst, Haraldsgatan 1, Göteborg
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/32617
 

AV:
031-786 4841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?