Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Inte problemfritt med vård på distans

Nyhet: 2014-10-13

Vård på distans med hjälp av internet och andra tekniska lösningar är inte så oproblematiskt som förespråkare ofta vill hävda. Överbryggandet av rumsliga avstånd ersätts ofta av andra barriärer. Och när väl aktörer förs närmare varandra kan förväntade rationaliseringsvinster i praktiken istället falla ut i ökade kostnader. Det är slutsatser som dras i en avhandling från Göteborgs universitet.

Jesper Petersson har i sin avhandling inom ämnet teknik- och vetenskapsstudier tittat på hur förväntningarna kring vård på distans via olika tekniska lösningar har tagit sig uttryck och i vilka typer av lösningar som förs fram som önskvärda av t.ex. beslutsfattare, läkare och utvecklare.

Vård på distans, eller ”ehälsa” som det allt oftare kallas, inbegriper såväl konsultationer av medicinsk expertis med hjälp av kommunikationsteknik som olika larm- och övervakningslösningar för diagnos, uppföljning och kontroll av individers hälsotillstånd. För många av hälso- och sjukvårdaktörer ses e-hälsa som ett verktyg för att knyta ihop medicin- och omsorgspraktiker med nya sätt att organisera vården för att med begränsade resurser kunna möta medborgarnas krav på en god och tillgänglig vård.

- Rutinmässigt antas lösningar inom e-hälsaområdet kunna öka kvaliteten, effektiviteten och tillgängligheten till vård genom att på digital väg befria hälso- och sjukvården från många av dess rumsliga och tidsmässiga villkor men sådana visioner tecknar en allt för enkel bild av det komplexa hälso- och sjukvårdslandskapet, menar han.

Visioner om att övervinna gränser med hjälp av teknik har många gånger i praktiken istället skapat nya gränser när teknikens möjligheter idag används allt oftare för att kunna behålla patienter på lägsta möjliga vårdnivå i försök att effektivisera vården. Men att hålla kvar en patient inom t.ex. primärvårdnivå behöver inte betyda att mindre resurser tas i bruk. Förväntade effektiviseringar i form av att patienter hålls borta från knappa specialistresurser genom introduktion av ny teknik kan till och med i praktiken leda till att fler patientfall blir granskade av specialister.
- Om en primärvårdsläkare erbjuds alternativet att snabbt kunna ta direktkontakt med en sjukhusspecialist via datorn kan det vara frestande för läkaren att kontakta specialist vid minsta medicinska tveksamhet, säger Jesper Petersson.

Annan teknik används i hemmen hos äldre och kroniskt sjuka för att kontinuerligt övervaka deras hälsotillstånd. Argumenten för går ut på att tekniken möjliggör hälsoekonomiska vinster samtidigt som det ger en ökad frihet och skapar välbefinnande för individen. Men tekniken kan också användas, har det visat sig, för att samla information om hur vårdnadstagare väljer att leva sitt dagliga liv. Information som sen kan användas för att ifrågasätta deras livsstil och förmåga att ta hand om sig själva.
- Detta ger anledning att fundera över hur sådana lösningar egentligen ska användas och för vems och vilka syften, säger Jesper Petersson.

- Jag hoppas min avhandling kan bidra till att beslutsfattare på olika nivåer förhåller sig kritiska till teknikoptimistiska visioner om ett digitalt hälso- och sjukvårdslandskap utan gränser där informationen flödar fritt. Det betyder inte att vara teknikpessimist utan att vara uppmärksam på alla de förändrade relationer som vård på distans kan ge upphov till och de konsekvenser sådana lösningar kan föra med sig i form av nya roller för såväl medborgaren som för hälso- och sjukvården. Det kan t.ex. röra sig om ökade förväntningar på att patienter ska vara mer delaktiga i sin vård och en förändrade ansvarfördelningar mellan sjuksköterskor och läkare, säger Jesper Petersson.

Mer info
Avhandlingens titel: Geographies of eHealth: Studies of Healthcare at a Distance
Författare: Jesper Petersson, jesper.petersson@soav.gu.se
Mer om avhandlingen går att finna på: http://hdl.handle.net/2077/35674

AV:
0766-184841

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?