Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

När självbilden skaver, Ylva Wallinders disputation

Nyhet: 2018-11-20

Sverige är för trångt. Du är välutbildad och har ett bra jobb, dags att ta ett nytt steg, men då får det bli utomlands. Den internationella marknaden är enorm, möjligheterna många och bilden av framgångsrika svenskar utomlands är ljus, eller?
Ylva Wallinder har i sin avhandling intervjuat svenskar som arbetar i Storbritannien eller Tyskland om deras verklighet och om den stämmer med idealbilden. Hon har också tittat på vilka faktorer som påverkar individens upplevda arbetsmarknadschanser.

Ord som anställningsbar, mobilitet och internationell arbetsmarknad har varit honnörsord de sista åren. Orden har även kopplats till konkreta förändringar på europeisk nivå så att det i princip skall vara möjligt att arbeta i vilket europeiskt land som helst.
Ylva Wallinder har djupintervjuat ett antal svenskar som tagit steget ut i Europa.
- Generellt kan man säga att alla är välutbildade och har bra jobb, ofta inom den privata sektorn.

Sårbara

Hon har varit intresserad av att undersöka hur deras upplevda självbild stämmer överens med den verklighet de befinner sig i och orsakerna bakom eventuella skillnader. Som svenska, högutbildade migranter boende i ett västerländskt europeiskt land förväntar de sig kunna smälta in och vara en i mängden. Därför blir de kulturella krockarna i arbetslivet extra svåra att hantera. Sårbarheten de upplever, genom att inte kunna orientera sig på samma sätt som tidigare, kolliderar med deras självbild som självständiga, oberoende individer. Denna krock beskrivs i avhandlingen som ett föreställt oberoende, Imagined Independence.

Deras självbild är ofta förknippad med ord som anställningsbar, flexibel, oberoende, eget driv och nyfikenhet. Till vissa delar måste de ha dessa egenskaper för att både ta steget ut i Europa och kunna vara kvar på det nya arbetet någonstans i Europa under en längre tid.
- Men skrapar man på ytan breddas bilden en del. Framförallt handlar det om en sårbarhet som de upplever i sitt nya hemland och det är inte så konstigt. De känner till den svenska kulturen och de svenska systemen och det är ofta stora skillnader mellan olika länder. Till detta kommer alla de kulturella skillnaderna som blir uppenbara både på fritiden och på den nya arbetsplatsen.

Ett sätt att hantera sårbarheten och till viss del otryggheten är att hålla kontakten med andra svenskar i närområdet.
- Det var på så sätt jag kom i kontakt med mina intervjupersoner, de fanns grupper ute på nätet där de höll kontakten och kunde diskutera problem.

Utbildningssystemet har betydelse

I en annan del av avhandlingen har Ylva Wallinder studerat hur olika faktorer i europeiska länder påverkar individers upplevda möjligheter att få ett likvärdigt eller bättre jobb. Genom att analysera data från European Social Survey (ESS) har hon tittat på hur välfärdssystem, utbildningssystem, anställningstrygghet, arbetsmarknadsåtgärder och arbetslöshetsnivå påverkar individers upplevda arbetsmarknadschanser, hur det varierar beroende av nationell kontext.

Ylva Wallinders analyser visar att det eftergymnasiala utbildningssystemet har en betydelse.
- Förenklat kan man säga att det finns två olika inriktningar på de europeiska utbildningssystemen, det ena har en tonvikt på generella kunskaper, som det svenska systemet, medan det andra har en inriktning mot specifika yrken eller yrkesområden. Jag har funnit att det är det sistnämnda är mer fördelaktigt för den upplevda anställningsbarheten och möjligheten att hitta likvärdigt eller bättre arbete, något som kan upplevas ganska motsägelsefullt. Generella kunskaper stämmer ju bättre överens med dagens krav på flexibilitet och anpassningsbarhet i arbetslivet.

Hon har också tittat på hur svenskarna som valt att arbeta utomlands upplever den enskilda arbetsplatsen. Det som är naturligt i en svensk arbetsplatskultur kan vara synnerligen ovanligt i en annan.
- Det kulturella bagage som de har med sig kan både vara en tillgång och ett problem och detta påverkar också deras upplevda självbild.

I och med att en udda fågel dyker upp på en arbetsplats synliggörs lätt de inkluderade och exkluderande faktorerna som alltid finns på en arbetsplats.
- Detta är ytterligare faktorer som påverkar de svenska migranternas självbild, men det behöver inte alltid vara negativt. En av intervjupersonerna berättade att hon blev drivande på hennes arbetsplats för att genomföra en du-reform. Hon var givetvis van vid att tilltala alla med ”du” och hennes roll, som en som kommer från en annan kultur, gjorde att hon kunde starta en process som slutade med att de lämnade titlarna och tilltalade varandra med ”du” istället.

Svenskarnas ’annorlundaskap’ på arbetsplatsen kan således vara en tillgång, men samtidigt bli ett problem. Trots motgångarna de upplever så identifierar de sig sällan som invandrare, de klassificerar sig istället som immigrant light. Denna positionering visar på vilken priviligierad position som svenska migranter i Storbritannien och Tyskland faktiskt har.

Ylva Wallinder kommer att försvara sin avhandling ”Imagined Independence, institutional Conditions and Individual Opportunities in European Labour Markets” den 30/11.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: socav.gu.se

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?