Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny forskning om målkonflikter i klimatpolitiken

Nyhet: 2018-11-23

Forskningsrådet Formas har tilldelat nära 10 miljoner kronor till projektet Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet som leds av Annica Kronsell, professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Institutionen för globala studier. Syftet med projektet är att undersöka hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt och socialt inkluderande sätt.

Berätta lite om projektet!
- Klimatförändringar ställer beslutsförfattare på alla nivåer inför stora utmaningar. Världens ledare har enats om målsättningar i Parisavtalet och i FN:s mål för hållbar utveckling, och i Sverige annonserade regeringen målet att bli ”världens första fossilfria välfärdsstat”. Men arbetet med klimatmålen bör samordnas med övriga hållbarhetsmål för att nå positiva synergieffekter och synliggöra och hantera eventuella målkonflikter. Vi kommer därför att undersöka hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt och socialt inkluderande sätt. Vi kommer att fokusera på hållbarhetsmål som berör motverkande av fattigdom, ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet, samt strävan efter fredliga och inkluderande samhällen, säger Annica Kronsell.

Vad hoppas du att er forskning kan leda till?
- Vi vill att de strategier som går ut på att uppnå målen om en fossilfri välfärdsstat inte bara ska fokusera på teknikutveckling utan bättre förstå hur strategier kan förbättras genom att hänsyn tas till klimatförändringarnas sociala dimensioner. Vi ska ta fram olika metoder och beslutsunderlag som kan leda till att rättvise- och jämställdhetsfrågor inkluderas i klimatpolicy. Utsläpp av växthusgaser, sårbarhet för negativa effekter, och attityder till klimatfrågor varierar mellan samhällsgrupper, definierade av skillnader i bland annat kön, klass, ras och geografisk plats, så kallade intersektionella faktorer. Rättvise- och jämställdhetsfrågor bör därför inkluderas i klimatstrategier för att dessa ska bli mer demokratiska och inkluderande.

Varför har du valt att forska om detta?
- Det finns endast begränsad forskning och därmed också begränsad förståelse om klimatpolitikens sociala dimensioner och effekter. Vi vill lära oss om, men även bidra till beslutsunderlag till svenska myndigheterna på nationell och lokal nivå som håller på med klimatomställning. I en tidigare studie visar vi på en blindhet för sociala skillnader i svensk policy på klimatområdet, och en avsaknad av medvetenhet om rättviseaspekter bland relevanta institutioner. Detta riskerar att underminera klimatarbetet och leda till konflikter med andra hållbarhetsmål. Vårt projekt syftar till att undersöka orsakerna till att frågor om social rättvisa inte integrerats i svensk klimatpolicy, samt att öka kompetensen på detta område.

Med i projektet är även Anna Kaijser, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet och Gunnhildur Magnusdottir, docent vid Malmö universitet. Projektet kommer pågå under fyra år, från december 2018 till 2022.
 


Mer information och kontaktuppgifter:

Annica Kronsell, professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Institutionen för globala studier.

Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Formas har tilldelat projektet Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet totalt 9 885 168 miljoner kronor.

AV:

Artikeln publicerades först på: globalstudies.gu.se

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?