Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pensionering inget stort hot mot den psykiska hälsan

Nyhet: 2019-10-16

Att gå i pension beskrivs ofta som en form av kris och en period präglad av förluster, men de allra flesta hanterar pensionsövergången bra. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I sin avhandling undersökte Isabelle Hansson förändringar i livstillfredsställelse under åren före och efter pensioneringen. Syftet var att förstå vilka som hanterar pensionsövergången bra och vilka som upplever svårigheter. Resultaten visar att majoriteten hanterar övergången bra och rapporterar högre livstillfredsställelse de första åren efter att de lämnat arbetet.

– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson, doktor, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Majoriteten har alltså en positiv upplevelse, men det finns även stora individuella variationer. Cirka 10 procent rapporterade lägre livstillfredsställelse efter pensioneringen. I avhandlingen identifieras två riskgrupper:

Personligheten spelar roll. Individer med hög grad av känslomässig instabilitet rapporterade fler negativa upplevelser och större svårigheter att anpassa sig till livet som pensionärer.

– De här personerna rapporterade även lägre självkänsla, mindre autonomi, sämre sociala relationer samt sämre fysisk och kognitiv hälsa efter pensioneringen, säger Isabelle Hansson.

Ekonomin är en annan viktig faktor. Individer som saknar grundläggande ekonomisk trygghet är särskilt utsatta. En gradvis övergång där man fortsätter att arbeta en del även efter pensioneringen verkar till viss del kunna motverka de negativa effekterna hos dessa personer.

– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen. Pensioneringen riskerar därmed att öka de sociala klyftorna i samhället, säger Isabelle Hansson.

Avhandlingen baseras på forskningsmaterial från HEARTS-studien som är en svensk undersökning om övergången från arbete till pension som genomförs vid psykologiska institutionen och Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), Göteborgs universitet.

HEARTS-studien består av ett nationellt representativt urval av 5 913 personer födda mellan 1949 och 1955 som vid studiens start var 60–66 år. Studien är enkätbaserad och årliga uppföljningar genomförs för att studera förändringar över tid.

Mer information:
Retirement and Life Satisfaction: A Resource-Based Dynamic Perspective, Isabelle Hansson (2019), psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/60675
Läs mer om HEARTS-studien: https://psy.gu.se/forskning/aldrande/HEARTS

Kontakt:
Isabelle Hansson, doktor i psykologi, tel: 031-786 16 27 eller 070-435 50 21, e-post: isabelle.hansson@psy.gu.se

 

Bild 1: Pixabay, pajsa1000
Bild 2: Johan Wingborg

AV:

Artikeln publicerades först på: psy.gu.se

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?