Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sju punkter för att förebygga avfall

Nyhet: 2018-06-05

Forskningsprojektet “Från avfallshantering till avfallsförebyggande”, där Patrik Zapata från Förvaltningshögskolan medverkat, är nu avslutat.

Med syftet att hitta och förklara svårigheterna att uppnå de avfallsförebyggande politiska målen har forskare från Göteborgs universitet, Lunds universitet, Kungliga Tekniska Högskolan samt Umeå universitet samarbetat i forskningsprojektet Från avfallshantering till Avfallshierarkin, som styr svensk och europeisk avfallshantering. 1: förebygga, 2: återanvända, 3: Återvinna, 4: Energiutvinna, 5: Deponeraavfallsförebyggande.

Projektet har finansierats av Formas och bedrivits i tät samverkan med kommuner, myndigheter, avfallsbolag, företag och sociala rörelser. Forskarna har bland annat studerat avfallsplaner och avfallsförebyggande initiativ samt kartlagt hinder för avfallsförebyggande, och därefter sammanställt sju stycken lärdomar från projektet.

 

1: Avfallsförebyggande uppstår genom att handlingar kopplas samman

Det är när olika initiativ inom produktion, distribution, information, konsumtion och avfallshantering kopplas samman som avfallsförebyggande kan växa fram. Gemensamt för dessa är att de lyckas koppla samman nya och gamla aktörer i innovativa samverkansformer.

Exempel kan vara att låna kläder på ett klädbibliotek istället för att köpa nytt, eller sätta upp en “Ej reklam”-skylt på sin brevlåda för att minska volymen av direktreklam.

2: Aktivister leder arbetet för avfallsförebyggande

Ofta uppstår innovativa avfallsförebyggande aktiviteter på gräsrotsnivå, för att senare plockas upp av större samhällsaktörer som företag och kommuner.

Till exempel har containerdykning gjort att stora livsmedelkoncerner fått upp ögonen för matsvinnet och börjat förmedla överskott till socialt utsatta grupper, och bostadsbolag som skapat återanvändningsrum har ofta använt bytesmarknader och gratisbutiker som förlaga.

3: Det är svårt att sprida och skala upp avfallsförebyggandeinitiativ

Avfallsförebyggande initiativ är ofta svåra att göra kommersiellt hållbara i större skala, bland annat för att de ofta bygger på att individens beteende ska förändras snarare än organisationen, att de lokala förutsättningarna skiljer sig åt och att de bygger på eldsjälars ideella arbete.

Bilpooler och cykelkök är exempelvis relevanta i storstadsregioner med korta transportvägar, men passar inte nödvändigtvis på landsbygden. Det är också ofta billigare att tillverka nya prylar än att reparera gamla.

4: Strukturella inlåsningar försvårar avfallsförebyggande

Konventionell affärslogik, vanor, tankesätt, lagar och regelverk inom infrastrukturen kan försvåra arbetet med att förebygga avfall.

Till exempel bygger dagens avfallshantering mycket på att avfall är en vara som går att sälja på en marknad, som återvunnet material eller som energikälla. Ju mer avfall desto större omsättning för den som får betalt för att hantera avfallet. Det har också byggts upp en infrasturktur med insamlingar, deponier och förbränning, och idag importerar avfallsbolagen avfall för att tillgodose hushåll och verksamheter med el och fjärrvärme.

5: Avfallsförebyggandepolitiken är alltför oklar

Den nationella politiken för avfallsförebyggande ställer låga krav på samhällsförändringar. I praktiken lämnas ansvaret över till konsumenterna, kommunerna och företagen.

Till exempel ges hushållsavfall oproportionerligt mycket utrymme i avfallsförebyggandeplanerna, i synnerhet el- textil- och matavfall. Verksamhetsavfall för över lag väldigt lite uppmärksamhet, och gruvavfall som står för mer än 80 procent av allt avfall i Sverige adresseras inte alls.

6: Avfallsförebyggande sker genom arbete med avstånd

Om avfallsmängderna ska minska måste både de rumsliga och de mentala avstånden till avfallet bli kortare. Samhällsplanering bör skapa utrymme för avfallsförebyggande initiativ nära människor, och avfallet måste bli synligare för hushåll och verksamheter.Exempel på hur avfallsmärkning i handeln skulle kunna se ut.

Ett exempel på hur det skulle kunna se ut är återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna, som drivs av kommunen. Där finns en mängd kommunala, privata och ideella aktörer som förebygger avfall genom att upparbeta och marknadsföra begagnade varor. Men avfallet måste också bli synligare; att producera avfall måste bli en icke-accepterad handling precis som nedskräpning om det ska minska.

7: Avfallsförebyggande handlar inte om avfall

Avfallsförebyggande handlar om att bygga värdekedjor som är genomgående material- energi- och avfallssnåla, hela vägen från design till resursutvinning, produktion, konsumtion och slutligen avfallshantering.

Om avfallsförebyggande ska bli en politisk realitet måste avfallseffekten vara en bevekelsegrund om en vara eller tjänst kan släppas ut på marknaden, så att avfallssnål verksamhet premieras och avfallsintenvis verksamhet måste motiveras. Rent praktiskt föreslås att alla ställer sig frågan inför varje tillfälle till produktion och konsumtion: är det värt avfallet?

Slutrapporten kan läsas i sin helhet här.
En tidigare publicerad nyhet om projektet finns här.

AV:
031-786 29 52

Artikeln publicerades först på: spa.gu.se

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2008-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?