Forskare från olika ämnesdiscipliner samtalar om aktuella frågor i den offentliga debatten. I samarbete med Folkuniversitetet.
I linje med Göteborgs universitets riktlinjer för sammankomster, med anledning av coronaspridningen, har det här arrangemanget ställts in.
Möjligen kommer vi återkomma till ämnet vid senare tillfälle.
Från Chile till Hongkong reser sig folk mot rådande maktstrukturer. De unga generationerna, uppväxta i den digitala världen och i skuggan av klimathotet, är ofta drivande. Är det en ny global revolt vi ser? Och kan den i så fall rädda världen?
Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning
Maja Gustafsson, forskare, Tankesmedjan Resolution Foundation i London.
Mattias Wahlström, docent i sociologi
Fler medverkande tillkommer.
Moderator
Mattias Hagberg, journalist och författare
Bild: Vincent M.A. Janssen, Pexels
De ekonomiska klyftorna i Sverige är rekordstora. Från att ha varit ett av världens mest jämlika länder ökar inkomstskillnaderna mer och snabbare än i något annat OECD-land.
Forskning visar att de ökade klyftorna är skadliga för våra ekonomiska system, att de skapar sociala och politiska slitningar och påverkar individers livschanser, välbefinnande och livslängd.
Vad kan vi göra åt den ekonomiska ojämlikheten? Hur påverkar ojämlikheten den svenska välfärdsstaten som vi har känt den sedan efterkrigstiden? Hur ser dagens svenska ojämlikhet ut och hur påverkas människor psykologiskt av att leva med ökade klyftor?
Välkommen på after work med forskare!
Birgitta Jansson, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och expert på inkomströrlighet och fattigdom
Lars-Olof Johansson, docent i psykologi, Institutionen för psykologi vid Göteborgs universitet och expert på beslutsfattande, resurshantering och rättvisa
John Lapidus, gästforskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och expert på välfärdens finansering
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
After work med forskare är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Fri entré
Åldersgräns 18 år
Med reservation för ändringar.
Sedan de första mänskliga civilisationerna uppstod i Mellanöstern har området spelat en central roll i världshistorien – och varit en brännpunkt för svåra konflikter och politiskt kaos.
De senaste tio åren har präglats av både nya och gamla motsättningar.
Den arabiska våren, kriget i Syrien, kampen mot IS och de omfattande demonstrationerna i länder som Iran, Irak och Libanon som pågår för tillfället. Men också rivaliteten mellan sunni- och shiamuslimer, stormakternas intressen, spänningarna mellan demokrati, diktatur och nationalism och osämjan mellan araber, judar, kurder, turkar och andra etniska grupper.
Vad händer i Mellanöstern just nu? Vad skiljer länderna och vad är gemensamt? Vilken roll spelar USA, Ryssland, Israel, Saudiarabien och Iran? Förändras dynamiken när USA drar sig tillbaka och inte längre är att lita på?
Välkommen på after work med forskare!
Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på Mellanösternpolitik
Rouzbeh Parsi, lektor i historia vid Lunds universitet och chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram
Ann-Kristin Jonasson, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på demokratifrämjande i Medelhavsområdet
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Otryggheten ökar, de politiska förslagen om hårdare straff duggar tätt,
10 000 nya poliser ska utbildas och kriminaliteten har seglat upp som den viktigaste frågan för svenska väljare.
Samtidigt visar forskning att brottsligheten och det dödliga våldet har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Undantaget är det ökade och medialt uppmärksammade skjutvapenvåldet i kriminella miljöer – som även sticker ut i förhållande till jämförbara länder.
Hur kan otryggheten öka när kriminaliteten minskar? Vad händer med samhället när fakta och upplevelse glider isär? Vilken roll har fängelser, kriminalvård och straff i ett modernt samhälle? Är ”hårdare tag” vägen framåt eller borde det satsas på förebyggande insatser?
Alva Stråge, doktor i teoretisk filosofi och expert på neurovetenskapliga och moraliska frågor kopplade till rättssystemet
Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi och expert på kriminologi och rättssociologi
Cajsa Moberger Arcari, utvecklingsledare inom kriminologi på Social resursförvaltning, Göteborgs Stad
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Tyskland är en av jordens största och mest inflytelserika ekonomier och förbundskanslern Angela Merkel är världens mäktigaste kvinna och en av vår tids mest tongivande politiker.
Hon har varit en enande kraft i ett splittrat Europa och hanterat eurokriser, flyktingströmmar och manliga kollegor med storhetsvansinne under sina rekordmånga år vid makten.
Nu är Merkel på väg ut.
Vilket Tyskland lämnar hon efter sig – politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt? Vad kommer att hända med relationerna till omvärlden, handeln, bilindustrin, energipolitiken och klyftorna mellan väst och öst? Vilka krafter kommer att driva utvecklingen i det politiska landskapet?
MEDVERKANDE
Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap, Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet
Martin Hellström, professor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning och rektor vid Högskolan Väst
Fler medverkande tillkommer!
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författaremnesdiscipliner samtalar om aktuella frågor i den offentliga debatten. I samarbete med Folkuniversitetet.
Pustervik, kl 17:30 - 19:00
Sedan tidernas begynnelse har människan rest fysiska och mentala barriärer runt sina samhällen med syfte att stänga ute, hålla inne, kontrollera och beskatta.
Berlinmurens fall den 9 november 1989 blev symbolen för något nytt. En öppen, globaliserad värld med fri rörlighet för människor, idéer och kapital.
30 år senare byggs det för fullt igen. Dagens murar i till exempel USA, Israel och runt ”Fort Europa” aktualiserar åter brännande frågor om demokrati, nationalism och mänskliga rättigheter.
Var den liberala demokratins och det öppna samhällets seger bara en historisk parentes?
Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och expert på demokrati och demokratisering
Mats Andrén, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och expert på idén om Europa
Anja Karlsson Franck, doktor i ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet och expert på sociala och geografiska gränser
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Pustervik, kl 17:30 - 19:00
Radikalisering och våldsbejakande extremism i muslimska, högerextrema och autonoma kretsar är ett växande och kraftigt omdebatterat samhällsproblem. Senast i anslutning till de svenska IS-återvändarna och det högerextrema terrordådet mot två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland.
Hur stort är problemet med radikalisering? Var går gränsen mellan medborgarrörelse och extremism? Vad gör myndigheter, kommuner och andra samhällsaktörer för att motverka radikalisering – i Göteborg, Sverige och Norden?
Robin Andersson Malmros, doktorand vid Förvaltningshögskolan och projektledare vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. Expert på kommuners arbete och nordisk samverkan mot våldsbejakande extremism.
Jennie Sivenbring, fil dr i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet. Expert på preventivt arbete mot våldsextremism i samverkan mellan institutioner som skola, socialtjänst och polis.
Haisam A-Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism, Göteborgs Stad.
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Självkörande bilar och datorer som beslutar om försörjningsstöd. Artificiell intelligens utmanar redan exklusivt mänskliga områden. Vad händer när maskiner med kognitiv kapacitet bortom vår fattningsförmåga blir en del av vardagen? Hur omskapar det samhället? Vad gör det med vår egen självbild?
Charlotta Kronblad, doktorand och expert på digitaliseringen av juristbranschen, Chalmers Tekniska Högskola
Dorna Behdadi, doktorand i praktisk filosofi och expert på moraliskt agentskap hos andra entiteter än människor, Göteborgs universitet
Agneta Ranerup, professor och expert på e-hälsa och e-government, Göteborgs universitet
Lars Hansen, doktor i sociologi och expert på automatisering och robotisering av arbetslivet, Göteborgs universitet
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Fri entré. Begränsat antal platser. Ingen föranmälan.
Samtalet är en del av Vetenskapsfestivalen. After work med forskare är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Vad händer när Storbritannien ska lämna EU den 29 mars? Ingen vet. Kanske blir det en hård Brexit, en mjuk Brexit eller ingen Brexit alls.
De kaotiska turerna i det brittiska parlamentet roar och oroar. Men hur har relationerna och samarbetet inom EU påverkats? Vilka är de historiska och samtida förklaringar? Vilken roll spelar den brittiska självbilden i oredan runt Brexit?
Adrian Hyde-Price, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på internationella relationer i Europa
Jens Norrby, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och expert på Storbritanniens historia, Europas historia och Brexit
Fler medverkande tillkommer
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Kina tar allt större plats på den storpolitiska scenen. Vad innebär det för fattigdomsbekämpning, klimatarbete och andra globala frågor? Hur påverkar landets vägval relationen till resten av världen?
Välkommen på after work med forskare!
Maris Gillette, professor i socialantropologi, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Arne Bigsten, seniorprofessor i utvecklingsekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Fredrik Fällman, docent i sinologi och viceprefekt, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet
Moderator: Mattias Hagberg, journalist och författare
After work med forskare är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Låg USA:s regering bakom 9/11? Dirigeras flyktingströmmarna av George Soros? Är klimathotet en bluff? Styrs världen egentligen av hemliga sällskap, muslimer eller judiska finansmän?
Många tror det.
Där vissa ser lobbyism, ideologi och marknadskrafter ser andra konspirationer, hemliga sammansvärjningar som fejkar terrordåd, skapar finanskriser, kontrollerar medierna och manipulerar demokratin.
Hur uppstår och sprids konspirationsteorier? Och varför är de så vanliga just nu?
Välkommen på after work med forskare!
MEDVERKANDE
Kent Werne, journalist och författare till boken Allt är en konspiration
Sandra Buratti, docent i psykologi vid Göteborgs universitetet och expert på
Annika Rabo, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet och aktiv i ett mångvetenskapligt europeiskt forskningsprojekt som kartlägger konspirationteorier
MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare
Turkiet har utvecklats i en auktoritär riktning under president Recep Tayyip Erdoğan. Många anser att demokratin har urholkats och vi har sett otaliga exempel på inskränkningar av det fria ordet, förföljelse av oliktänkande, korruption och utrensningar.
Landet står samtidigt inför stora ekonomiska, sociala och utrikespolitiska utmaningar. Den turkiska liran har rasat över 40 procent sedan årsskiftet, relationen med USA blir allt sämre och Turkiet för krig mot kurdiska PKK och YPG både på hemmaplan och i Syrien.
Vart är Turkiet på väg? Hur påverkar landets vägval relationerna med EU, USA, Ryssland och grannländerna i Mellanöstern-regionen?
Välkommen på after work med forskare!
Ann-Kristin Jonasson, fil dr och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och styrelseledamot i Svenska forskningsinstitutet i Istanbul
Klas Grinell, docent och forskare vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Paul T. Levin, doctor I internationella relationer och föreståndare för Stockholm University Institute for Turkish Studies
MODERATOR:
Mattias Hagberg, journalist och författare
Åldersgräns: 18 år
Gratis inträde
After work med forskare är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Foto: Kremlin.ru, CC BY 4.0
Göteborg har inlett sitt största utvecklingssprång i modern historia. Staden ska göra plats för 150 000 nya invånare och bygga 80 000 nya bostäder och lika många arbetsplatser.
Flera frågor som är kopplade till utvecklingen i staden har varit högaktuella i valrörelsen, till exempel segregation, gentrifiering, kriminalitet, infrastruktur och hållbarhet.
Hur ser det ut idag inom de här områdena, vad bör göras och hur påverkas satsningar av det politiska läget i Göteborg efter valet?
Ylva Norén Bretzer, fil dr och universitetslektor vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Maria Solevid, fil dr, universitetslektor och vice prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Björn Gustafsson, professor emeritus, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Mattias Hagberg, journalist och författare
Åldersgräns: 18 år
Gratis inträde
Vladimir Putin blev nyligen omvald med förkrossande majoritet och under fotbolls-VM i sommar förväntas Ryssland visa upp sig inför omvärlden. Vad är det som bubblar under ytan i dagens Ryssland? Hur ser stödet för dagens regim ut och vilka är Rysslands utmaningar; ekonomiskt, politiskt och socialt?
Är Ryssland ett hot eller bottnar den breda kritiken mot landet i okunskap och fördomar?
Välkommen på after work med forskare!
Per Månson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet och expert på Rysslands historiska och samtida utveckling
Kalle Knivilää, journalist, författare, tidigare utlandsredaktör och Moskvakorrespondent som skrivit fyra böcker om Ryssland
MODERATOR:
Mattias Hagberg, journalist och författare
Åldersgräns: 18 år
Gratis inträde
Foto: Kremlin.ru
Tid: 17:30 - 19:00
Åldersgräns: 18 år
OBS! Begränsat antal platser. Ingen föranmälan.
Med reservation för ändringar.
Läs mer om Vetenskapsfestivalen på festivalens webb.
Hur kan vi förstå och förklara väljarbeteenden och politisk förändring?
Det är valår och dags för oss att utöva våra gemensamma, politiska rättigheter i de allmänna valen. Röstar vi olika i olika val? Fattar vi rationella beslut eller är vi styrda av propaganda, mediepåverkan och lättja? Hur kan vi förstå och förklara väljarbeteenden och politisk förändring?
After worken är en del av Vetenskapsfestivalen och arrangeras i samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor, Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet
Linda Berg, universitetslektor och föreståndare för Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet
Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
MODERATOR
Torgny Nordin, journalist och författare
Kan ett ökat kollektivt agerande skapa tillit och leda till minskad ojämlikhet och segregation?
Som medborgare har vi rätt att vara med och påverka politiken. Men hur ser vårt deltagande i olika beslutsprocesser ut på lokal nivå? Skiljer det sig åt beroende på om vi bor i Angered eller Torslanda? Kan ett ökat kollektivt agerande skapa tillit och leda till minskad ojämlikhet och segregation?
After worken är en del av Vetenskapsfestivalen och arrangeras i samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Kerstin Bartholdsson, universitetslektor, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Stina Hansson, fil dr i freds- och utvecklingsforskning och in house-forskare på Angereds Stadsdelsförvaltning, Göteborgs Stad
Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Johan Söderman, docent, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
MODERATOR
Torgny Nordin, journalist och författare
Enligt undersökningar tror de allra flesta, både kvinnor och män, att #MeToo-uppropen kommer att leda till samhällsförändringar. Frågan är bara vad som händer nu.
Kraften i #MeToo, där kvinnor kollektivt vittnat om trakasserier och övergrepp, är större i Sverige än någon kunnat ana. Enligt undersökningar tror de allra flesta, både kvinnor och män, att uppropen kommer att leda till samhällsförändringar. Frågan är vad som händer nu. Vad gör vi med det vi vet?
After worken är en del av Vetenskapsfestivalen och arrangeras i samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, Göteborgs universitet
Ninni Carlsson, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Emma Engdahl, docent i sociologi, Göteborgs universitet
MODERATOR
Torgny Nordin, journalist och författare
Fenomenet ”flygskam” är hett omdebatterat just nu. Är det ett uttryck för innerstadselitism eller ett tecken på ett mer djupgående attitydskifte kring klimatfrågan?
Med utgångspunkt i de senaste veckornas diskussioner pratar vi ansvar, konsumtionskultur, kollektivt handlande och vad som krävs för att insikten om klimatförändringens effekter ska resultera i faktisk förändring.
Christine von Borgstede, docent i psykologi med inriktning mot miljöpsykologi, Göteborgs universitet
Jörgen Larsson, forskarassistent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori, vid Chalmers
Niklas Harring, forskarassistent på statsvetenskapliga institutionen, också knuten till Centrum för studier av kollektivt handlande.
Mattias Hagberg, journalist och författare
Gratis inträde.
Det är drygt ett år sedan Donald Trump flyttade in i Vita huset och lika länge har världen förfasats över hans oberäknelighet och hans många utbrott på Twitter. Men är detta hela bilden av Trump och hans administration, eller är det delvis en kuliss som används för att finta bort omvärlden medan USA förändras?
Vi diskuterar Trumps första år som världens mäktigaste man och tittar närmare på hur hans styre har påverkat USA:s in- och utrikespolitik. Vad är det egentligen som pågår bortom utspelen och skandalerna? Vilka konsekvenser kan det få på kort och lång sikt?
Svante Karlsson, docent, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Olof Larsson, postdoktor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Bengt Johansson, professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
Ola Olsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet
Mattias Hagberg, journalist och författare
Gratis inträde.
Foto: Gage Skidmore
Kraften i #MeToo är större än vad någon hade kunnat ana. Men åsikterna om uppropet går isär. Vissa talar om det största som hänt kvinnorörelsen sedan rösträtten, andra om häxjakt.
Hur kan vi förstå det som händer nu? Vad gör att MeToo-rörelsen växer sig så stark? Kommer intresset att mattas av eller får det bestående inverkan på hur vi förhåller oss till varandra?
Välkommen på vårens första after work med forskare.
I samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap och föreståndare för Centrum för genusforskning, Göteborgs universitet
Ninni Carlsson, universitetslektor och forskare i könsrelaterat våld, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Mattias Wahlström, docent och forskare bl a på sociala rörelser, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Mattias Hagberg, journalist och författare
Hur påverkar sociala medier vårt politiska engagemang? Lever vi i filterbubblor och parallella informationsvärldar? Finns det en åsiktskorridor? Hur är det med mediedreven? Och vilka möjligheter har utländska makter att infiltrera valkampanjer i Sverige?
Det politiska landskapet är både rörligare och rörigare än någonsin. En sak som är säker är dock att vår bild av politiken i hög grad påverkas av medierna och digitaliseringen. Men vilken roll spelar de? Vi diskuterar effekterna på opinionen, förtroendet för politikerna och demokratin i stort.
Bengt Johansson, professor, och
Marie Grusell, universitetslektor,
båda vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Jacob Sohlberg, forskare, Statsvetenskapliga institutionen
Mattias Hagberg, journalist och författare
Sverigedemokraterna har växt sedan förra valet, Nordiska Motståndsrörelsen tilläts demonstrera i Almedalen och Nya Tider har ställt ut på Bokmässan i Göteborg.
Nationalismen och den högerpopulistiska rörelsen har blivit allt synligare i Sverige de senaste åren.
Men vad är det nat
ionalismen och högerpopulismen erbjuder? Är populismen här för att stanna? Och vad är det som nationalister och högerpopulister bygger sina föreställningar på? Hur konstrueras idéer om det nationella ursprunget, kulturarvet, historien och den nationella identiteten?
Välkommen på after work med forskare som samtalar om aktuella teman!
Gabriella Elgenius, docent i sociologi, Göteborgs universitet
Staffan Lundén, doktor i arkeologi, Göteborgs universitet
Andreas Johansson Heinö, fil dr i statsvetenskap och förlagschef på Timbro
Mattias Hagberg, journalist och författare
I samarbete mellan Folkuniversitetet och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
