Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lunchföreläsningar

Föreläsningssal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, kl 12.15-13.00.

Ny forskning presenteras och aktuella frågor diskuteras i fakultetens serie lunchföreläsningar. Varannan tisdag. Serien arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet.

 

Program, våren 2018: 


Bild på Henrik Oscarson6/2 Det parlamentariska läget inför valrörelsen

Valrörelsen 2018 ser ut att bli mer oviss än på länge. Kanske kommer vi ha tre block i riksdagen efter valet. Kommer Alliansen kunna presentera en samlad politik? Finns dagens alla åtta partier kvar i riksdagen till hösten?

Henrik Oscarsson, Valforskningsprogrammet

 

 

  

Bild på Monica Larsson

20/2 Lagen om personlig assistans - varför så svårtolkad?

Rätten till personlig assistans är unikt i den Svenska välfärden. Men under en period miste tusentals personer sin assistansersättning p g a ny tolkning av rättsläget och därmed ändrad tillämpning. Vad händer egentligen när politiska mål omsätts i lagstiftning? Och vilka normer kommer fram i tillämpningen?

Monica Larsson, institutionen för socialt arbete

 

 


Bild på Linda Berg6/3 Katalonien, Brexit och europeisk identitet

Nationella rörelser växer i Europa, ofta i motsättning till Europeisk integration. I Katalonien, norra Italien och Belgien finns istället rörelser som vill lösgöra sig från nationalstaten man tillhör. Storbritannien röstade för ett utträde ur EU, men i Skotland vill majoriteten stanna kvar, och frågan om självständighet har fått ny drivkraft. Vilka mönster och samband finns mellan identitetsuppfattningar på olika nivåer i dagens Europa?

Linda Berg, Centrum för Europaforskning 

 

 

 

Bild på Marie Demker

20/3 De politiska ideologiernas kris

Politiska partier har blivit allt fler och många väljare upplever att alternativen är diffusa. Men människor är fördenskull inte mindre politiskt intresserade idag än tidigare. Håller själva ideologierna på att spela ut sin roll? Är det andra ideologiska dimensioner, andra frågor eller andra kanaler som styr medborgarnas politiska engagemang? Blir partier mindre relevanta för demokratin? Hur kan de här trenderna komma påverka förutsättningarna förparlamentarismen?

Marie Demker, statsvetenskapliga institutionen

 

 

 

Bild på Gustaf Kastberg27/3 Ger förstelärare stärkt lärarprofession?

Förstelärare och lektorer i skolan är exempel på hur statsmakten mer direkt velat gå in och styra skolan. Men vad händer i skolvärlden när styrningen blir mer aktiv? Hur påverkar det lärarnas professionalism? Hur förändras maktförhållanden inom skolan?

Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan

Sidansvarig: Lars-Olof Karlsson|Sidan uppdaterades: 2018-01-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?